Syftet med studien var att undersöka förskollärarnas roll under barns fria lek i förskolan och förskoleklass samt vilken respons barnen får av förskollärarna under den fria leken. (hur barnen blir uppmuntrande av förskollärarna under den fria leken). En kvalitativ metodologisk ansats i form av totalt åtta observationer och fyra semistrukturerade intervjuer användes. Resultaten visade att samtliga förskollärare tyckte att den fria leken är den centrala delen i barns liv. Observationerna visade att det är betydelsefullt att vuxna finns i närheten av barns fria lek, för att förskolläraren ser vad barnen gör och vilka material de använder i sina fria lekar.

Syftet med vårt examensarbete var att beskriva förskollärares erfarenheter av den fria leken i förskolan. Vi ville ta reda på vad förskollärarna anser att den fria leken bidrar till i barns utveckling och få en kunskap kring hur de ser på sin egen roll i den fria leken. Dessutom ville vi undersöka hur mycket utrymme den fria leken får i förskolans verksamhet. För att få svar på vårt syfte med arbetet har vi använt en kvalitativ forskningsmetod. Vi har genomfört semi-strukturerade intervjuer med åtta förskollärare.Resultatet av vår undersökning visade att förskollärarna anser att den fria leken är oerhört viktig och de är väl medvetna om dess betydelse.

Syftet med detta examensarbete är att studera pedagogers syn på den fria leken och dess betydelse för barns lärande och utveckling, även undersöka vad pedagogerna anser att den fria leken har för möjligheter och hinder för barns lärande och utveckling i förskolan. Vi har valt att använda en kvalitativ forskningsmetod genom att genomföra semistrukturerande intervjuer med sju pedagoger i två förskolor. Det som framkommit i undersökningen är att pedagogerna hade ett positivt synsätt på den fria leken. De ansåg att den fria leken är en viktig källa till barnens kompetensutveckling som bör uppskattas av pedagoger och bör därför läggas mer vikt på i verksamheten. Resultatet visar också att den fria leken kan ha nackdelar och hinder som leder till konflikter och obehagliga situationer bland barnen. De flesta pedagoger ansåg att deras närvarande roll var viktig, utan att styra eller dominera leken, för att stödja och utveckla den fria leken..

Syftet med denna studie är att beskriva och ge ökad förståelse för hur pedagoger uppfattar den fria leken i förskolan. I bakgrundstexten har jag redogjort för vilken syn forskare har på lek och den fria leken. Jag tar även upp om vad lagar och styrdokument lyfter fram inom leken i förskolan. Under rubriken ?Betydelsefulla lärandeperspektiv i förskolan? kommer jag att redogöra om tidigare studier som har gjorts runt det valda ämnet.

Detta examensarbete handlar om vad några pedagoger anser att den fria leken har för betydelse för barns lärande på förskolan. Litteratur, tidigare forskning och Läroplanen för förskolan, Lpfö98, förespråkar hur viktig den fria leken är och vad den har för betydelse för till exempel språkutvecklingen, bearbetning av upplevelser och för att lära sig socialt samspel.Utgångspunkten har varit att finna svaret på vad forskning, litteratur och några olika pedagoger anser om den fria lekens betydelse för lärandet. Jag har intervjuat fyra pedagoger med olika yrkesutbildningar i förskolan, det vill säga en barnskötare, en fritidspedagog och två förskollärare. Intervjuerna handlar om deras syn på den fria leken, om den fria leken kan vara en tillgång för lärandet och om den kan utgöra ett hinder. Pedagogernas berättelser har hjälpt mig att se likheter och skillnader och därmed förstå hur de tänker och handlar kring den fria leken på förskolan.Slutsatsen för detta examensarbete är att den fria leken är oerhört viktig för barns lärande på förskolan eftersom den har en ofantlig innebörd.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger på förskolan beskriver hur de arbetar för att stödja barn att komma in i den fria leken. Vi ville även undersöka vilka strategier pedagogerna använder sig av för att hjälpa barn att komma in i den fria leken. I studien användes en kvalitativ forskningsstrategi. För att samla in material till studien intervjuades åtta pedagoger på tre olika förskolor. Resultatet visar att material, miljön och tiden har en stor påverkan på barns fria lek.

Syftet med den här studien var att undersöka föräldrars syn på den fria leken i förskolan. Vi har även haft som syfte att undersöka om och på vilket sätt föräldrars syn skiljer sig åt om de har sina barn i förskola på landet, liten stad eller större stad. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning i form av ett frågeformulär som har delats ut på tre förskolor. Vi har koncentrerat oss på föräldrar till barn födda 2003. Resultatet visar att vissa föräldrar inte visste så mycket om den fria leken, medan andra föräldrar verkligen vet betydelsen av fri lek.

Uppsatsen handlar om den fria leken i förskoleklassen och hur mycket tidsutrymme den har där. Studien skildrar vilken betydelse lekmaterialet och den fysiska miljön har för att den fria leken ska infinna sig. Studien skildrar även om förskoleklassens placering i förhållande till skola och förskola påverkar den tid som ägnas åt fri lek samt vilka tankar pedagogerna i förskoleklasserna har kring den fria leken och dess förutsättningar. Observationer och intervjuer genomfördes med pedagoger från tre olika förskoleklasser och skolor.Resultatet visar att den tid som ägnas till fri lek varierade mellan förskoleklasserna och att lekmaterialet och miljön har viss betydelse för att den fria leken ska infinna sig. Förskoleklasserna som befinner sig inom skolans lokaler är mer skolinriktade och styrda av skolans mål än de som ligger utanför som är mer förskoleinriktade.

Vi har undersökt pedagogernas syn på den fria leken betydelse i förskolan den förekommer både i utomhus och inomhusmiljö. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ undersökning. Genom strukturerade intervjuer med pedagoger har vi fått in den empiri som vi sedan analyserat. De intervjuade pedagogerna är eniga om att den fria leken är viktig för hela barnets utveckling. Pedagogerna anser även att barnens största utveckling sker under den fria leken som kallas arbete inom Montessoripedagogiken.

Syftet med studien är att undersöka pedagogernas attityder och förhållningssätt när det gäller den fria leken för barn på fritidshem i åldrarna 6-9 år. Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer av fritidspedagogers inställning och förhållningssätt till den fria leken utgör empirin. Genom intervjuerna studeras också hur pedagogerna stöttar de barn som har svårigheter i den fria leken. Resultatet visar att fritidspedagogerna ser den fria leken som väldigt viktig och att den får stort utrymme på fritidshemmen. Studien visar också att pedagogerna agerar i den fria leken genom att vara närvarande och befinna sig i bakgrunden för att kunna gå in och påverka de gånger det behövs.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om den fria leken och dess betydelse för barns utveckling och lärande, och i vad mån dessa uppfattningar avspeglar sig i verksamheten. Detta för att jag anser att fri lek är ett begrepp som inte beskrivs särskilt tydligt i litteratur och läroplan för förskola. De frågeställningar jag har använt mig av är: Hur definierar förskollärare fri lek? Vad anser förskollärare att den fria leken har för betydelse för barns utveckling och lärande i förskolan? Hur ser förskollärare på sitt deltagande i barns fria lek? Hur avspeglar sig pedagogernas syn på den fria lekens betydelse för barns utveckling i hur de planerar verksamheten?  För att få svar på mina forskningsfrågor har jag använt mig av kvalitativa intervjuer och totalt har sex förskollärare intervjuats. Förskollärarna i denna studie uttrycker att fri lek är betydelsefull för barns utveckling och lärande utan att ha helt klart för sig hur de definierar begreppet.

Förskolan är en plats för barn att skaffa nya erfarenheter, träffa andra barn där de kan leka med varandra. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare resonerar kring barns fria lek i förskolan. Detta för att bidra med mer kunskap om förskollärares förhållningssätt kring den fria leken. Studiens frågeställningar är: Hur är förskollärares uppfattning om barns fria lek? Vilken betydelse anser sig förskollärarna ha för barnens fria lek? Hur skapar förskollärarna förutsättningar för barnens fria lek? Med utgångspunkt i Knutsdotter Olofssons teorier om den fria leken och lekharmoni har vi i denna studie fått förståelse för förskollärares resonemang och betydelse för barns fria lek.

Studien ska ge läsaren en inblick i hur föräldrarnas uppfattning är kring den fria leken och lärande. Nyfikenheten kring lek och lärande väcktes då kunskapsmålen i den nya reviderade läroplanen för förskolan har tagit överhand. Begreppet kunskap förekommer betydligt fler gånger än begreppet lek. Stämmer synen att den fria leken är ett tidsfördriv eller finns det någon koppling mellan lek och lärande? Syftet med arbetet är att få en fördjupad förståelse för hur föräldrar till barn på förskolan ser på den fria lekens betydelse för lärande. Undersökningen bygger på en kvalitativ metod där empirin samlades in genom att föräldrarna får svara på ett frågeformulär.

BakgrundI bakgrunden presenteras musicerande och fri lek utifrån tidigare forskning. Musicerandet handlar om ljud, rytm och rörelse och finns med oss redan innan vi föds. Det är ett sätt att kommunicera och en början att förstå omvärlden och bilda ett lärande. Den fria leken är en stor del i verksamheten på förskolan där barnen delvis själva skapar sina egna lärandesituationer. Genom musicerande skapas en mening i leken och lyfts till något lustfyllt.SyfteSyftet med undersökningen är att få kunskap om på vilka olika sätt musicerandet gestaltas av förskolebarn i den fria lekens lärande.MetodVi har med inspiration från en etnografisk metod observerat barn i åldern 3-6 år.

Vi har med vårt arbete Förskollärares syn på barns fria lek, haft som syfte att studera hur förskollärare ute i verksamheten ser på den fria leken och dess betydelse för barns utveckling. Vi undersökte om förskollärare såg den fria leken som ett sätt att främja barnens utveckling eller om de såg den som ett tidsfördriv. Våra frågeställningar blev därför: Hur tänker förskollärarna kring begreppet fri lek? Hur använder förskollärarna sig av den fria leken i arbetet med barnen? För att uppnå vårt syfte valde vi att intervjua fyra förskollärare, vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer, då vi ville att de skulle förklara sina tankar med egna ord. I resultatet hittade vi likheter och olikheter.